Om modernitet och gammelmodiga härskarfasoner

På en arbetsplats kan ledningen säga en sak och göra en annan så länge den inte möter motstånd. Det kan gälla en offentlig förvaltning likväl som ett privat företag som lider brist på demokratiska arbetssätt. Faran för härskarfasoner är särskilt stor om makten blivit alltför koncenterad i toppen. Situationen blir inte bättre av att inget synligt politiskt ansvar finns att utkräva. Personalen är dock inskolad i en kultur att vara lojal sitt uppdrag. Det är det som belönas.
Att utåt vara effektiv och demokratisk mot mot medborgare, myndigheter och företagare (numera kallas dock alla kunder på nyspråk) är en hederssak. Men i toppen av den egna maktordningen är det svårare att vara lyhörd för medarbetarnas åsikter. Och de som inte visar lydnad till övermakten kan bestraffas på de mest utsökta sätt. Det kan gälla godtyckliga lönesättningar eller förnekade utvecklingsmöjlighter. I varje fall har en ny stjärna i toppen fått för sig att rumstera ordentlig därför att "organisationen är omodern". Ja, visst finns inslag i verksamheten som är otidsenliga och vissa flerhundraåriga. Men de åsyftas inte i detta sammanhang. Mycket har dock förändrats som övrig samhällsutveckling t ex. jämställdheten mellan könen, dock inte jämlikheten beträffande de anställdas belöningar. Det behövs större löneskillnader säger cheferna unisont, utan att förstå konsekvenserna. Missnöje som kan förlama de förfördelade. Trenden med individuliserade löner har anammats på bekostnad av sammnhållningen. Nu har dock personalen fått direktiv om att trycka ihop sig i gemensamma rum utan möjlighet till avskildhet. En av de möjligheter till integritet, trivsel och känsla av suveränitet berövas de ofta välutbildade som blir degraderade till standardiserade arbetssät med krav på ömssesidig disciplinering för att tjäna som servicepersonal. Ingen eller väldigt få giller denna idé, inte minst av arbetsmiljöskäl. Sätte som det processas på sker helt i strid med de metoder medarbetarna själva jobbar med utåt i samhället, dialog, remisser och kompromisser. Det kommer att bli en match i denna fråga, flera upplever sig ha fått nog med överkörningar av dessa maktfullkomliga och okunniga verksamhetsledare som vill göra avtryck utan empati och kunskap om vad personalens arbeten verkligen handlar om.