Vattenströmmar med massor av energi

Pyhäjoki angår oss alla

Planerna på ett kärnkraftverk vid Pyhäjoki på andra sidan Bottenviken angår oss alla i Umeå med omnejd. Lokaliseringen är visserligen godkänd av den finska riksdagen, men Umeå kommun är särskilt berörd som den mest befolkade kommunen inom en 20 mils radie från Pyhäjoki och med tanke på att utsläppen från kärnkraftverk sprids snabbt och gränsöverskridande med vindar och havsströmmar. Vi har därför all anledning att föra talan mot de bolagsintressen (Fennovoima Oy som bildats av Boliden, E o n & Outokompo) som vill bygga nya kärnkraftverk vid Bottenviken.
Umeå kommun har tidigare lämnats möjlighet. bl. a. i december 2008, att yttra sig över Fennovoimas miljökonsekvensbeskrivning. Frågan fick inte ens komma upp till kommunfullmäktige, den högsta politiska beslutsnivån. Det stoppades i kommunstyrelsen, som beslutade att inte yttra sig i frågan, eftersom den ansåg kommunen saknade skäl och kompetens för detta. Som om Holmlund, S, Ågren, M, Löfgren, Fp och Sellström, Kd skulle företräda en kommun utan kunskap och miljö-engagemang. Det stämmer inte med bilden av Umeå som miljökommunen i framkant eller kultur-huvudstaden i den hållbara kommunen. Vi har ju rätt till information i ett tidigt skede och även rätt att föra vår talan i samband med planering av stora projekt med gränsöverskridande miljöeffekter som atomenergianläggningar innebär. Rättigheter som har stöd i både av Esbo- och Århuskonventionen, som Sverige skrivit under.
I Umeå kommun saknar varken skäl eller kompetens att yttra sig över kärnkraftsplaner i vårt grannskap. Minst 12 andra kommuner i Norrland har visat sig kunna föra sin talan i frågan, bl. a Skellefteå, Jokkmokk, Timrå och Överkalix. De har över lag varit kritiska. Piteå kommun har påtalat att kärnkraft inte är någon förnyelsebar energikälla och hänvisat till de satsningar som sker på vindkraft och biobränslen i den egna kommunen. Flera kommuner hävdar att både kärnkraftverk och uranbrytningsområden skadar den tillväxtfaktor i norr som förekomsten av ren natur utgör.
Frågan om kärnkraften handlar inte bara om val av energislag. Den handlar ytterst om att välja framtid. I en tid med hot om dataintrång, terrorattentat och klimatförändringar blir centraliserade anläggningar som kärnkraftverk alltmer sårbara. De kräver uran som bränsle och ju mer uran som bryts upp ur marken desto mer tillgängligt klyvbart material uppstår för framställning av både uranvapen och kärnvapen. Det som leder till uppkomst och spridning av dessa massförstörelsevapen måste vi på alla sätt förhindra.