Jakten efter uran är större än någonsin i vårt land. Bara i Västerbotten har sedan 2005 flera bolag beviljats tillstånd för att leta uran på ett 35-tal områden efter fjällranden och i skogslandet. Det är t ex vid Aborrviken och Björkråmyran, Åsele kommun, Aronsjö i Vilhelmina, Ormsjö i Dorotea, Långtjärn vid Stor-Dobblon i Sorsele samt Gunnarn och Laisbäck i Storuman. De senare med avrinning mot Umeälven därifrån dricksvatten hämtas för befolkningen i tätorter som Lycksele och Umeå. Vi måste självklart välja vatten för livet och evig tid istället för uranbrytning för någon generations förbrukning av uran. De gäller både i vårt land och i andra folks länder.

Idag växer motståndet mot uranbrytning över hela landet och runt om i världen. Här i länet finns motståndet ordnat i nätverket ”Nej till uranbrytning i Västerbotten”, om vilket Ni läsa mer på nätet. Vi är hittills ca 7 500 personer som undertecknat uppropet och fler ska vi bli vara när det överlämnas till regeringen i höst.
Ovanstående text är del av tal från Sara-dagen på Bildmuséet, Gamlia i Umeå 27 mars.