Våra vatten är oersättliga - kortsiktig gruvbrytning är umbärlig

Med tanke på vad som läcker ut av tungmetaller och miljögifter från gruvor, kalhuggen skogsmark och andra typer av storskalig markanvändning är det befogat med ett starkare skydd av de markområden som avvattnas mot vattentäkter.Tänk bara på Umeälvens vattensystem med flera planerade gruvor i avrinningsområdet. Den som "miljögruva" lanserade nickelgruvan i Björksvattsdalen vid Rönnbäcken kommer att ha ett avfallsmagasin mitt i ett av Umeälvens källflöden - inte särskilt hållbart med tanke på pågående klimatförändringar. Gruvdriften idag visar inga tendenser till miljöhänsyn-tvärt om. I Västerbottens län är det bara i en av nio gruvor som bolagen klarar de villkor som gäller för deras tillstånd. Några gruvföretag släpper ut hundra- till tusenfalt högre mängder tungmetaller till vattendrag än de har tillstånd till. - Det är upprörande. http://http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4757676

Ökade nederbördsmängder,intensivare regnfall och snösmältning i framtiden kräver helt andra dammkonstruktioner är vad bolagen är beredda att bekosta. Det positiva som kan ha skett, efter alla dessa tillbud med förorenat vatten som i Östersund och senast Skellefteå, är att acceptansen kan ha ökat för att göra uppoffringar som behövs för att skydda våra gemensamm vattentillgångar. Det gäller bolag, markägare och vi som enskilda medborgare.Vårt viktigaste livsmedel är värt ett starkare skydd än det har idag. Planerna på uranbrytning - den miljöfarligaste formen av gruv-brytning är därför förkastliga. Kraven på lokal vetorätt mot all form av mineraljakt / prospektering är därför befogade. Skälet är att starka ekonomiska intressen kan undanhålla medborgarna information om vad de egentligen är ute efter, så är minerallagen utformad idag. Uran kan döljas bakom guld, koppar eller järn, som vi redan accepterat brytning av.